Att veta vad man ska göra när man inte vet vad man ska göra – Del 2

Hur mäter man generell begåvning?

För att identifiera individers generella begåvning – det vill säga förmågan att se logiska samband, dra korrekta slutsatser av ofullständig information, snabbt lära sig något nytt och att flexibelt och ”smart” använda tidigare erfarenheter och kunskaper i en ny situation – har vi stor nytta av ett begåvningstest. Begåvning är nämligen ingenting som vi identifierar under en anställningsintervju, i en meritförteckning (nej, det är inte så att personer på höga positioner per automatik har en hög begåvning – tro mig; jag har testat hur många VD:ar som helst och resultaten fördelar sig helt enligt normalfördelningskurvan) eller genom referenstagning. Vi behöver därför ett bra test som träffsäkert mäter begåvning, och inget annat.

Vad är ett ”bra” begåvningstest?

Att skapa bra begåvningstest är svårt. Färdigheter (numerisk förmåga eller verbal förståelse) är hyfsat lätta att mäta, och kunskaper (språk eller trafikregler) är ännu lättare. Men eftersom begåvning handlar om ”processorn” därinne i huvudet, den generella förmågan att lösa alla möjliga typer av problem som en individ kan utsättas för, har vi ingen nytta av någon form av test där kandidaternas förkunskaper (eller brist på förkunskaper) påverkar resultatet. Kandidaterna ska med andra ord inte ha någon fördel av att ha svenska som modersmål, ha läst ledarsidan i Svenska Dagbladet varje morgon de senaste åren eller att ha studerat matematik på universitetsnivå.

När du fyller i ett begåvningstest kan du dock mötas av just ord eller siffror. Men märk väl att varken orden (hav förhåller sig till strand, så som äng förhåller sig till X) eller siffrorna (699, 587, 799, 597, 899, X) är speciellt svåra i sig. Eftersom det inte är språkkunskaper eller sifferkunskaper som vi vill mäta, inte heller verbal förståelse eller numersik förmåga, ligger utmaningarna i testet inte i orden eller siffrorna. Det vi vill mäta är istället förmågan att hålla flera parallella regler i huvudet samtidigt, att snabbt se ett mönster och dra en korrekt slutsats. Men begåvningstestet behöver använda språk, siffror, symboler eller annat som finns i vår kultur för att få fatt i den generella begåvningen. Annars vore det omöjligt.

Kan man ”öva” på begåvningstest?

Det här innebär också att ett bra begåvningstest inte går att öva upp sig i. Om ett så kallat begåvningstest går bättre och bättre ju fler gånger du gör det, så är det inte ett begåvningstest du har fyllt i. Du har fyllt i ett test som mäter något helt annat! Kanske ”inlärningsförmåga”?

Nej, resultaten ska vara desamma oavsett hur många gånger du gör det. En viss marginell skillnad beroende på dagsform kan förekomma, men inte mer än så. Om skillnaderna blir större bör du ifrågasätta testets validitet (att testet mäter generell begåvning och inget annat) och reliabilitet (att testet är träffsäkert i sin mätning).

Utöver att vara oberoende av förkunskaper och omöjligt att öva upp sig i är ett begåvningstest alltid begränsat i tid. Om inte, så är det inte ett begåvningstest.